Så det var år och dagar sedan. Men livet går från klarhet till klarhet och nu är väll det enda som fattas en egen bostad. Något jag dock inte har bråttom med men hur underbart vore det inte att få somna med den där alldeles extra några fler nätter i veckan. Så för bara ett år sedan förstod jag mig inte på dessa som alltid sa "jag kan inte sova själv, hatar att sova utan honom." Men nu, nu är jag exakt en av dom. 

Jag har på något vis hittat den där förlorade själen jag tappade någon gång i tidiga tonåren. Och jag kan inte annat än att tro att det är mycket på grund av honom. Han är den som räddade mig. Så är det bara. 

- Sofia

Jag har tagit mig ur en vansinnessituation och nog har jag kämpat. För en stund trodde jag att det var mitt fall men nu, nu är allt så nära perfekt som man kan komma. Just nu går verkligen det mesta i rätt riktning och äntligen, äntligen känns det som att jag har kontrollen över livet och inte tvärtom.

- Sofia

Och så lider ännu en månad mot sitt slut. Egentligen går tiden alldeles för fort och jag har faktiskt knappt en aning om vart den tar vägen. Och egentligen gör det mig ingenting så länge allt känns bra. Men just nu, just nu går det faktiskt lite för fort men jag antar att det bara är att njuta av karusellen för när man väl är på kommer man inte av. Fast livet är ju ändå rätt fint, det är ju faktiskt onödigt att klaga.

- Sofia

Nog har humöret gått lite neråt den senaste veckan. Kanske beror det på att jag ser sommaren sakta glida iväg och det finns inget sätt att stoppa det. Kanske beror det på att jag tänker lite för mycket på framtiden och lever lite för lite i nuet. Kanske beror det på att den där efterlängtade semstern inte kommer bli av. Kanske beror det på att jag saknar en massa människor hela tiden. Men samtidigt kan jag inte vara annat än glad, har fått ännu ett jobb där ett schema väntar på mig. Jag får inte vara annat än glad. Jag har jobb så jag klarar mig. Jag har världens bästa släkt och vänner men ändå, ändå är det något som snurrar och snurrar så allt bara känns fel. 

- Sofia

Ännu en månad har flygit förbi. Mitt liv går just nu ut på att jobba så mycket jag kan och umgås med dom där som har det lilla extra. För första gången på flera år känner jag inte den där tunga känslan som förut alltid kommit tillsammans med hösten. Det beror nog i största grad på att jag inte behöver gå till skolan, jag är fri nu, jag kan göra vad jag vill. 

Nog för att ångesten över att vara fri har varit något för stor men nu när hösten väl är här så känns det inte lika farligt. Jag har ingen plan men jag har en vision om hur jag vill att det ska bli sen om jag tar mig dit det kan bara framtiden visa. 

- Sofia

Snart har halva augusti passerat. Snart har hela sommaren passerat och det om något ger ju ännu mer ångest. Vad ska jag göra, hur ska jag göra det, varför ska jag göra det. I veckan jobbar jag mina sista dagar på jobbet och det om något är tråkigt, trivs bara bättre och bättre. Annars gör jag väll inte mycket annat. Halva augusti har snart passerat och jag har inte gjort en vettig grej (förutom jobbat) och det ger ännu mer ångest. Jag är uppbyggt av ångest, hur ändrar jag på det?

- Sofia

Det händer kanske inte mycket just nu men så är det ju sommar också. Åker bil och lyssnar på överdrivet hög musik mest hela tiden faktiskt annars är det jobbet som tar mesta delen av veckorna. Men inte behöver jag klaga för det, kunde inte trivas bättre. Ibland är allt inte så fel man måste bara bestämma sig för vad man ska fokusera på.

- Sofia

Vad ska man skriva här förutom alla dystra tankar? Mitt liv styrs lite av det just för tillfället, av dystra tankar alltså. Jag vill göra något sånt där alldeles jättekul, något sånt där som man aldrig kommer glömma. Men just nu är jag så långt ner i mina tankar att jag inte riktigt vet hur jag tar mig ur, hur jag tar mig bort. Jag behöver inte ha en plan idag, planen dyker upp när jag är redo. Men ni förstår inte min panik.

- Sofia

Livet rullar på precis som det bör. När jag inte jobbar hänger jag med dom bästa och försöker ta vara så mycket som möjligt av den tiden som nu ges. Tankarna går på högsta varv och jag vet ännu inte vad jag vill. Mer kaos kan det inte bli. Gör ändå det bästa av situationen och försöker njuta så mycket det bara går av att inte ha något att återgå till i höst även om det mest ger mig panik.

- Sofia 

 

Den där stunden när allt känns så jävla bra, ville jag skriva. Jag vet inte hur det riktigt känns faktiskt. Skolan är slut, slut på riktigt. Det är nu det är dags att ta tag i livet, göra något vettigt. Istället vill jag inget annat än att gå under. Jag vill ha den där planen inför hösten, där jag vet vad jag vill göra. Men istället är jag mer förvirrad än vanligt. 

- Sofia

sextonde maj och livet rasar samman. Men det är okej, ibland måste man falla för att kunna flyga. Ibland behöver man fångas upp av någon annan. Någon som förstår allt, även fast den inte känner en. Ibland behöver man bygga på något nytt för det gamla är något som aldrig skulle fungera. Och ibland är den nya viktigare än det gamla.

- Sofia

 

 

 

Förvirringen går inte längre att dölja. Paniken stiger och stiger och går inte att hålla kvar. Den skriker mig rätt i ansiktet och för första gången någonsin är jag rädd för vad som kommer hända i höst. Vad vill jag ska hända? Vill jag vara kvar här? Vill jag härifrån? Planen som fanns där har sjunkit ihop till en hög jag inte längre vill tänka på. Det finns ingen ny plan, kommer det någonsin finnas en ny plan?

- Sofia

 

Befinner mig långt ner i en svacka. Insåg att jag har en hel del plugg som ska vara klart under veckan som kommer, sånt jag inte ens börjat med eller ens tänkt på. Längtar tills allt plugg är färdigt och livet börjar klarna upp. Just nu är allt bara en smet och jag vet inte riktigt hur eller när jag kommer ta mig ur det. 

- Sofia

Gårdagen var, vad ska vi kalla det, ruggit bra. Beppe, studentfest, dans, skratt, reunion och bara allmänt as bra. Valborg och mösspåtagning för dom flesta men för nypans studenter är traditionen istället valborg och beppe. Vädret var allt annat än med oss men vad gjorde det? Humöret var ändå på topp och kvällen kunde nästan inte bli bättre! 

- Sofia